Du bläddrar just nu i kategoriarkivet för ‘vitlökspress’

Fuck you rivjärnet.

Att laga mat kan vara så &%¤# tråkigt att disken efteråt är roligare. Men det är fan aldrig roligt att diska. Vissa saker är dessutom mer jävliga än andra att sätta diskborsten i. För även om du har en diskmaskin kommer du aldrig helt undan handdisken. Vitlökspressen till exempel blir inte ren i diskmaskinen. Det enda som händer är att de där gamla slamsorna av vitlök som du inte orkade plocka bort innan du ställde in den har blivit gröna. Och när du öppnar luckan slår det en unken gammal gubbdoft emot dig på grund av den där pressen. Trots att maskinen är körd. Nej, du kommer aldrig helt undan handtrallan.

Väl där finns det vissa ting som är värre än andra att göra rent. Här är min bottentoppenlista över skit jag inte vill göra rent.

5. Järngrytan (med intorkad punkgryta i).

4. Glasformen (med inbränd äppelpaj i).

3. Durkslaget (med slemmiga pastarester i).

2.  Mixerhuvudet (helt ingeggat med rester av oljiga dressingar alternativt med fasta klumpar av nötmjöl).

1. Rivjärnet (med vad som helst i).

Pastasallad, pizza, potatisgratäng, risotto, ostmacka, soppa, böngryta, korv, fisk och chips. Det finns inte en maträtt som Röda döden inte funkar till. Eller funkar till, det finns inte en maträtt som inte blir godare med Röda döden.

Den är stark. Den är salt. Den är såsig och röd. Den ger dig en andedräkt som hos en död.

Med andra ord – den är det ultimata tillbehöret.

Egentligen borde jag inte avslöja receptet. Men eftersom en vän, vi kan kalla honom Erik, mer eller mindre krävt att få det så… Okej, här kommer det. Smaka en gång och du är såld för alltid. Det kan kosta dig allt framtida hångel men jag lovar, det är det värt.

Häll (eller spruta) en redig dusch tomatpuré i en skål.

En ansenlig mängd tomatpuré.

Tillsätt tre eller fyra eller fem (ni fattar, jag menar att du inte ska snåla) klyftor vitlök. Riv dem, vitlökspressar bör undvikas som ni alla vet vid det här laget.

En ansenlig mängd vitlök.

Som sagt.

Ös på en stor sked sambal oelek och några kraftiga skak chilipeppar samt en hög med salt.

Mer rött.

Mycket mer rött.

Lite vitt.

Tillsätt minst lika mycket olivolja (tro det eller ej, men här funkar det inte lika bra med matolja eller någon annan skön billighetsgrej) och rör om tills oljan slunkit in i och blivit ett med tomaten.

Fett, alltid fett på slutet.

Jepp, svårare än så är det inte.

Ser du skeden i bilden? Varför lade jag den så där synligt? Jo, för att Röda döden är så god att du kan äta den med sked. Med sked! Hör du? Den är så god att du kan äta den med sked!

Tidigare publicerat

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.