Varm macka är ju typ pizza

Din vän ligger i soffan och skriker efter pizza. Det blir det såklart inte tal om (klockan är ju skitsent, det tar aslång tid att göra pizza) säger du till honom/henne/det men en variant kan du alltid slänga ihop av lite gamla rester.

Ta en brödskiva, smör, skinka (eller annat dött djur/bönor/makrill på burk/kall punkgryta) stark senap och ost.

Skicka in i ugnen på högsta värme tills det ser gott ut.

Det borde inte ta mer än typ fyra minuter innan det hela ser så här läckert ut:

Nu vaknar hungerormen i din mage, erkänn.

Och, ungdomar, glöm inte det visuella innan du serverar honom/henne/det din närande uppfinning.

Snyggt upplagt på fat av trä, gärna tillverkade av någon unge i slöjden, känns allt roligare på något sätt.

Servera gärna med silverte eller svart kaffe.

Tomatsås, right in your face bara

Av någon outgrundlig anledning kom du att tänka på Sopranos i morse och blev sugen på?

Jo, tomatsås.

Italienare brukar skryta om att det räcker med tomater och olivolja (för att råvarorna är så bra där) men du och jag lever och verkar i Sverige och här handlar tomatsås om andra saker än om bra råvaror.

Här handlar det om dåliga råvaror. (Eller ja, andra råvaror i alla fall).

Nog ordat. Så här gör du:

Blanda allt du ser på bilden… (Jag har lite bråttom i dag så ni får snabbvarianten).

Lägg till kryddor och olivolja och du har, då blir det godare.

… och låt koka ett tag (gärna två timmar, annats duger det med 20 minuter).

Se bara vad läckert det blev. Jag skar grönsakerna innan jag lade dem i grytan förresten.

Så mättad att det går att smörja ansiktet med den. Eller ja, ni fattar.

Lägg på pizza, häll i lasagne, blanda med sjukt mycket röda linser, toppa med två liter vispgrädde och kör med elvisp – variationsmöjligheterna är oändliga.

Motherfucking pizza tonight! Turbonegro-pizza i åtta steg

Det ska vara lätt att läga mat. Men ibland får det ta lite tid. Pizza från grunden är en rätt som tar skitlång tid att göra i förhållande till hur snabbt det går att äta upp den. Det kan vara alldeles utmärkt. Då har du alla möjligheter att stå i köket och peta i dig en hel väldig massa matlagningsbärs, vilket gör att du har nått en ny grad av inspiration när du kommer till skapandet av det visuella uttrycket. En härligt drypande totalpizza som den här kräver sin uppladdning. Kolla vilken lustfylld uppsyn den har. Drypande. Svällande. Ja nästan sexuell.

Glöm senapskål (ruccola alltså). Överlastat ska det vara.

Du blir sugen. Du vill äta den genast. Du vill ha en egen.

Okej.

Hemligheten med bra hemgjord pizza (och nu snackar vi överlastad svennepizza så glöm allt vad rund italiensk finpizza i stenugn heter, det här blir en annan rätt) är att baka degen själv. Med jäst. Om inte annat för att det är tufft.

Grundreceptet på deg (till fyra hela plåtar pizza) är:

Ett paket jäst.
3/4 liter ljummet vatten.
Ett par klunkar olja.
Salt.
Typ två liter mjöl.

1. Värm vatten till 37 grader. Smartast är att koka upp lite vatten och sedan spä ut det med kallt. Du vet att tempen är lagom när du kan doppa ner en armbåde i det utan att känna vare sig värme eller kyla.

2. Rör ut jästen i vattnet, dunka ner salt och olja.

3. På med mjölet. Ta typ hälften i taget och sätt i gång och använd dina slappa kontorsarbetararmar för allt vad tyget hållet. Nu gäller det att hugga i. Allt mjöl ska försvinna in i degen. Kom ihåg: hushållsassistenter är för de rika.

4. När klumpen känns någorlunda slät – lägg på en handduk och låt stå i minst en timme och svälla. När härligheten blivit dubbelt så stor vet du att du är bra.

Upp till kanten ska den växa. Öppna inte balkongdörren, då tar det längre tid.

5. Under tiden gör du tomatsås. Fräs två gula lökar, på med fyra burkar tomatsås (vi snackar fortfarande pizza för ett kompani), i med lite tomatpuré, peppar, socker, buljongtärning, lagerblad (om du vill stila) och oregano. Jag brukar dra i lite tabasco också bara för att. Koka i 45 minuter.

6. Ta upp degen på mjölat bakbord och börja knåda, som det heter i kokböcker. Enklare sagt: Häll ut lite mjöl på köksbordet och ge degskiten vad den tål. Boxa, rulla, kasta dig på den, huvudsaken är att du får ut all luft. Om den känns blöt tar du bara lite mer mjöl.

Tigger om en riktig omgång. Knåda!

7. Efter knådning är det dags för själva skapandet. Fingra eller kavla (ta en gammal vinare om du saknar kavel) en kvart av degen per plåt.

Som en matta av hud.

8. På med allt du gott du har och kör in i ugnen på 250 grader i typ 20 minuter. Det är nu du kommer på att du glömt att sätta på ugnen så det gör du redan vid typ steg 5. Det går inte att lägga på för mycket pålägg. Tänk som en svensk på charter, mer av allt. Tugga och svälj, fetmahelg!

Kräver dryck. Kanske lite Kir?