You are currently browsing the tag archive for the ‘vegbiff’ tag.

Jaha, du har typ inget i kylen men är som vanligt tvungen att svänga ihop lite middag. Du skrapar ihop en bit purjo, en skank fetaost, lite kokt potatis, en halv paprika och en löjligt liten rest med ris. I skafferiet hittar du en tetra med färdiga kidneybönor av billigaste sort.

Det är ett drömläge för vegbiffar. Det är nästan alltid en drömläga för vegbiffar. Det går att göra sådana av vad som helst. Kall kokt gröt, gammal lasagne, punkgryta – allt går att forma om och piffa upp till biffar av bästa sort.

Man tar det man har och blandar allt till biffsmet.

Börja med att mixa ihop allt. Släng i lite vatten om geggan blir för trög. Den som kan och har råd slänger i lite kryddor. Jag nöjer mig med salt, peppar och basilika (som du snott någonstans).

Intet ont anande ligger allt där i bunken och har det gött... en kort stund till.

Ja, sen är det bara att steka skiten. Testa men en pajsare först. Om den är svår att vända och faller isär tar du lite mjöl i smeten. Vanligt vetemjöl går alldeles utmärkt. Det där med ägg är onödigt, det ställer ofta bara till det. Gör smeten lös och svårarbetad.

Så fult - så nyttigt och bra.

Steker du vanlig biff vänder du när den börjar gråna i kanten, nu får du hålla på lite längre. Kör på medelvärme, snåla inte med fettet.

Gyldene rundlar redo att tillintesgöras i din mun.

Har du inte smakat smeten är det dags att smaka nu. Är du inte nöjd med kryddningen (eller kryddning och kryddning, om du inte är nöjd helt enkelt) dränker du dem bara i ketchup och senap eller varför inte lite svartvinbärsgele (som du väl också snott någonstans ifrån, typ svärmor).

Njut som en snut – i fulla drag.

Heta bönor efter dust med mixer och panna

Vilken uppvisning.

Mina vänner Borlotti fick sig en riktig omgång i köket häromdagen. Mixade tillsammans med en bit palsternacka, lite kålrot, en torr brödkant, senap, buljongtärning och persilja blev de förvandlade till några underbart närande vegbiffar.

Jag unnade mig tre stycken till lunch. Serverade med snabbisar blev de en vegetarisk vardagslunch högt över riksgenomsnittet.

Många frågar sig förresten vad poängen är med snabbmakaroner. Svaret är att de går snabbare att koka. Och att äta. De liksom försvinner ner i halsen bara, oavsett om du vill eller inte. Whoa! That’s what I like.

Varför finns inte det här att få på krogen?

Tidigare publicerat

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.